Energiläckage (en mans betraktelser från ett varuhus)

Jag och den okände mannen sitter utanför klädbutiken. Vi väntar på våra respektive. Vi är varandras spegelbilder. Våra blickar möts i ett ögonblick av tyst men totalt samförstånd. Hans ansikte är tömt på innehåll. Jag har sett det ansiktsuttrycket förut - det är ett uttryck av totalt energiläckage.

Kvinnor kan i allmänhet botanisera bland kläder, prydnadssaker och krafs i timmar. De får energi av det. Fyndjakt är uppenbarligen självgenerande, och kunde man buteljera den kraftresursen, hade energifrågan varit löst en gång för alla.

De flesta män, däremot, förlorar sin energi vid dylika shoppingturer. Saven sugs ur kroppen som vore vi förmänskligade milkshakes. Vi har inte det som krävs. Helt enkelt.

Så medan kvinnorna med fjädrande steg sprintar genom butikerna, drar sig männen sakta mot ytterdörrarna. Där häckar vi - med hålögda blickar och i ömsesidig sympati, i väntan på respit.

Respiten är dock en funktion av lyckad jakt. Och lyckad jakt är i sin tur en funktion av vår skicklighet som smakråd. Inte i meningen att vi har bra smak, och absolut inte bättre än vår bättre hälft. Nej, snarare handlar det om timing. Att nicka gillande vid rätt tillfälle. Att läsa av och inte råka säga något som kan ge valmöjligheter. Ansträngt nickar vi uppmuntrande när vi får ett plagg viftat i vår riktning. Till slut nickar vi åt allt, i hopp om befrielse.

Nuförtiden har handlarna insett detta, och placerat ut stolar i de större varuhusen.
Där kan man sitta och nicka i alla fall.

----

Dagens låt: White Stripes - A martyr for my love for you


Kommentarer
Postat av: Carl

Hm. Kan känna igen mig i det där. Samtidigt känns det ju så märkligt att man ska falla in i de stereotypa könsrollerna. Själv tillbringade jag hela lördagen på stan utan att kolla på grejer till mig själv - varför är det så? Tja, nu är det ju min sambo som har mest föränderlig kropp (bra anledning dock) och inte har något att klä på sig. Men det hade ju varit roligare om jag hade krävt att få gå till affärer som intresserar mig också. Ah, well.

2008-10-29 @ 10:31:11
URL: http://bandetskuggan.wordpress.com
Postat av: TP

Jag kommer ihåg problemet alltför väl. Nästan jämförbar med en Golgatavandring.

Den allra största påfrestningen är dock smakrådsbiten. Precis som du säger gäller det att nicka rätt. Nickar du för ofta så ifrågasätts du som smakrådgivare å hon blir sur. Om du inte nickar gillande till något plagg kommer följdfrågan reptilsnabbt. Varför då? Då gäller det jävlar i mig att svara rätt. Chansen är dock mikroskopisk å du blir stämplad som en idiot å hon blir sur. Tycker du alla plagg e botten å dessutom säger det är du en jubelidiot å sur är bara förnamnet vad hon blir.

Ett populärt utryck idag är vinn-vinnsituation. Här pratar vi om motsatsen. Du är sur över att gå i affärer. Hon e sur på dig för du e dum i huvet. Inte ens affärerna tjänar på det. Visserligen brukar hon alltid komma hem med x antal inköpta plagg som hamnar på en undanskymd plats i garderoben men affärerna kommer inte att besökas inom snar framtid igen.

Nä, tacka vet jag skivaffärer!

2008-10-29 @ 10:53:08
Postat av: Gonzo

Jag håller med i allt ni säger. Lägg dessutom till den kvinnliga logiken! T ex Har ett par skor kostat 1000:- men reas ut för 600:- då har kvinnor TJÄNAT 400:-......vilket innebär att jag som skivgris borde vara miljonär vid det här laget, efter alla beg. skivor jag köpt till ett billigare pris??

Det är nog inte meningen att vi skall förstå.

2008-10-29 @ 12:44:18
URL: http://www.skivgrisen.blogspot.com
Postat av: Anders

Carl: Naturligtvis är det en fråga om - som du snuddar vid - vilka affärer man besöker. Inlägget avser dock de av hävd mer feminina.



TP: Smakrådsbiten är naturligtvis det värsta; det är ju den som hindrar dig från att slå dig ner och koppla in autopiloten.



Gonzo: Normalt överglänser kvinnor oss män på de flesta områden, men just i klädbutiker blir flertalet av det täcka könet fullständigt förryckta, och påminner inte så lite om Olle och Helge (om du minns Jon Skolmen och S. Melanders gamla sketch) när de skall köpa billig chartersprit med orden: "Det finns pengar att tjäna!"

2008-10-29 @ 13:06:29
Postat av: Kicki

Harkel Känner att det är hög tid för en kvinna att ta till orda. Ja, jag håller med om att det ofta ser ut så här - en lidande suckande man som står i ett hörn av affären eller utanför och väntar och en kvinna som har hur kul som helst inne i affären. Men vad jag inte förstår är: 1) Varför följer ni med på dessa shoppingturer? 2) Varför vill kvinnorna ha med er? Om de vill ha ärliga och entusiastiska svar så kanske det är bättre att ta med en kompis som är klädintresserad?



Jag shoppar nästan alltid ensam. Det går snabbast och är roligast. Eller så shoppar jag med kompisar som är likadana som jag, som gillar samma typ av affärer eller kläder. Jag får svår ångest av att ha med min sambo på shoppingrundor. Med honom gör jag mycket hellre annat kul, som att käka middag eller gå på en spelning. Undrar om det handlar om att många tjejer hemskt gärna vill att deras partners ska godkänna deras inköp, säga att de är snygga i dem osv? Det måste väl vara så, men eftersom man inte får de där engagerade svaren ändå, så kanske man ska ge upp detta :). Oj oj - det här blev långt och jag är inte alls klar, men sätter nog stopp där. Ha det!

2008-10-29 @ 15:00:30
URL: http://litesomjag.blogg.se/
Postat av: Anders

Kvinnor är i högsta grad välkomna in i den här diskussionen, som för övrigt höll på att fara iväg i grabbigt samförstånd de luxe.



Visst har du rätt i att man helst gå på shoppingturer tillsammans med någon som uppskattar dem (läs: väninna). Leave the poor guys alone, liksom. Men, det är inte i första hand dessa shoppingturer som avses, utan alla de andra. De gemensamma, som på planeringstadiet INTE var ämnade för "shop til you droppande", utan som var tänkta som gemensamma samkväm bland lika gemensamma intressesfärer. Något som natuligtvis fallerar eftersom klädbutiker ofta har en närmast magnetisk dragningskraft och på sekunden sätter agendor ur spel. Varpå uttryck som "vilken fin klänning ... jag skall bara..." och "..det går fort..." utropas - med tillhörande brist på samsyn över tidsbegreppet "fort"...



2008-10-29 @ 15:33:16
Postat av: Kicki

Skratt - ja sånt kan säkert hända. Och om det händer så brukar jag säga - vi ses här igen om 20 minuter, och så kan vederbörande göra vad han vill under tiden. Brukar gå rätt ok. Men jag ser en tendens till att vissa kvinnor alltid prompt ska ha med sig sin lidande man för att vara smakråd (även vid de "oplanerade" shoppingturerna), och detta kan jag för mitt liv inte förstå. Trevlig lördagskväll!

2008-11-01 @ 18:23:13
URL: http://litesomjag.blogg.se/
Postat av: Anders

Trevlig lördagskväll själv!

2008-11-01 @ 18:37:05

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0