Tillbaka från de döda

I lördags fyllde min fästmö, M, 30. Hon och fyra väninnor slog ihop sina respektive högtidsdagar och firade ett och ett halvt sekel. M är förresten gravid. Ingen visste om det, knappt vi själva, men det outades under kvällen då hennes välkomstdrink inte var ljusgrönt blaskig som alla andras, utan klarröd och alkoholfri. Den nytillkomna utbuktningen i midjan doldes dock väl av hennes svarta festklänning.

Till festen hade jag med mig ett antal blandband. Och med de obesjungna midsommarblandbanden i färskt minne, undvek jag denna gång alltför obskyr musik, utan försökte mixa lite bra konferensknullarmusik som alla kände igen, och ville dansa till. Det innebar låtar som: Jump Around - House of Pain, Praise You - Fatboy Slim, Kom igen Lena - Håkan Hellström, Hey Ya - Outkast, Crazy in love - Beyonce ... och så vidare. Det blev en lyckad fest som fortsatte genom kvällen, natten, till tidig morgon. Onykter, ostadig och glad vinglade jag sedan hemåt tillsammans med, eller snarare ledsagad av, skivgrisgonzo. Jag hälsade på tidningsbudet och lyckades på tredje försöket få upp ytterdörren. Sugen på en nattmacka, men oförmögen att göra den.

Sedan dess har bakruset hållit mig gisslan, dagen efter har blivit dagar efter. Värst var det dock i söndags. "Aldrig mer", yppades. Värktabletter var värda sin vikt i guld. Vid lunchtid försökte M förmå mig att köpa pizza, något jag bedömde omöjligt, eftersom långtradare körde skytteltrafik i mitt huvud, och de hade, som det verkade, åtskilliga körningar kvar. Efter att M meddelst tjat, mutor och andra knep försökt övertala mig att gå ner till Pizzerian spelade hon till sist ut gravidkortet. Jag gjorde ett patetiskt försök att syna det med mitt bakiskort. Jag gick all-in, och förlorade. Tio minuter senare var jag på väg till Pizzerian, i ösregn.
 
Hursomhelst, nu är det onsdag och jag är tillbaka från de döda med veckans blandband, dvs. saker jag lyssnar på just nu, samt 30-årsfestens mest populära låt, den garanterade partyrökaren: Jump around.

(Spelaren finns i marginalen, eller klicka på länken här!)


01. House Of Pain - Jump Around
02. Damien Jurado - Gillian Was A Horse
03. Bob Dylan - Girl From The North Country
04. Badly Drawn Boy - Another Devil Dies
05. Okkervil River - Plus Ones
06. Townes Van Zandt - Rake
07. The Proclaimers - I'm Gonna Be 500 Miles
08. David Byrne and Brian Eno - Strange Overtones
09. Ben Folds - Late
10. Van Morrison - Wild Night
11. Glasvegas - Geraldine
12. Bon Iver - Wisconsin


Kommentarer
Postat av: Gonzo

Konferensknullarmusik!!!! ett underbart uttryck. Som du vet (vi hade ju en analog konversation i förrgår)skrattade jag mig harmynt över ditt underbara Joe Labero numer med nycklarna. Att du som från ingenstans plötsligt och med stor finess fiskade upp hemnycklarna ur kavajfickan som om inget hade hänt. Detta hade ju givetvis försegåtts av ett otroligt kniksande och ryckande i ytterdörrar som skulle vara uppställda men som givetvis var lika svårforcerade som Pentagon. Men när vi till slut efer att ha gått runt hela ditt hus till framsidan och ringde upp till din lägenhet för att väcka din sambo och tala om att du behövde släppas in, kom alltså detta mycket avancerade trollerinummer som en blixt från klar himmel. DET KALLAR JAG HUMOR!!!....Förövrigt har "Girl from the north..." gått varm senaste dagarna.

2008-09-10 @ 14:10:45
URL: http://www.skivgrisen.blogspot.com
Postat av: Anders

Gonzo: Nyckeltricket kräver finess. Det är inte så lätt som det ser ut; det är lätt att tajma uppfiskandet fel, så att dramatiken uteblir :-)

2008-09-10 @ 14:59:49
Postat av: Gonzo

ja timing e ju din starka sida på morgonkvisten

2008-09-10 @ 15:15:33
URL: http://www.skivgrisen.blogspot.com
Postat av: Maria

Ha, ha.. gravidkortet funkar alltid! Och tack Gonzo för att du såg till att Anders kom till rätta ;o) Tråkigt bara att jag missade nyckeltricket :o(

2008-09-10 @ 15:32:20
Postat av: Anders

Gonzo: mmm...



M: tjuvknep gör oftast det.

2008-09-10 @ 15:37:30
Postat av: Alice

Åh, grattis till nya babyn!!!

2008-09-10 @ 20:43:49
Postat av: Anders

Tack:)

2008-09-10 @ 21:03:26
Postat av: TP

Jag har redan sagt det men jag upprepar det gärna:

Ett stort GRATTIS! Å M grattar jag även till att åter fyllt 19.

Tänk att varenda baksmälla är den sista!

Likt förbannat kommer en nästa gång.

Å måendet dagen efter har klara väger emot hur roligt man har kvällen innan. Svensk balans! Du ska inte ha för roligt, din jävel.

Trots allt måste du klara av festandet bra för dan efter för mig inkluderar helt andra pizzor.

Jag ställer mig vid sidan av Gonzo i hyllningskören över att ett nytt klassiskt utryck myntats.

Glasvegas e vansinnigt bra! Tvillingarna Reid är givna partyrökare. Har du hört Toy Dolls version av 500 miles? Dom sätter nytt hastighetsrekord! Sträckan hinns med redan i första refrängen.

Gonzo som ledsagare förresten!? Tur att det inte låg nån å sov i trappan. Då hade den lustige inte varit till nån större hjälp.

2008-09-10 @ 22:51:53
URL: http://skivgrisen.blogspot.com/
Postat av: Anders

Tackar TP! Varje baksmälla är per definition den sista. Sen glömmer man. Och det är tur det; annars hade man ju suttit hemma och tråkat ut sig själv i snart tre decennier efter den där legendariska krogrundan i slutet av 80-talet då ...



2008-09-10 @ 23:22:10
Postat av: Jimmy

Van vad gött med riktigt party, stort grattis till er bägge, hälsa M. Bakfull och go som det brukar heta, vem kan vingla förutan sprit vem kan.............

På något sätt så kan ändå bakfyllan kännas ok så länge det var roligt på andra sidan dygnet.



Nine Inch Nails-Head Like A Hole

eller varför inte coola ner sig och lyssna på Roadhouse Blues med Ministry

2008-09-12 @ 12:22:56
Postat av: Anders

Tack Jimmy! För att vilja göra om det, festa till det alltså, så krävs att festen överträffar bakfyllan. I lördags gjorde den det. Helt klart.



2008-09-12 @ 15:15:57

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0