Lite off topic: Min son fotbollsspelaren

(Följande inlägg bör läsas efter en rejäl tugga salt.)

Det är lite läskigt (som min son säger), men min son är verkligen en Anders i miniatyr. Han utvecklar samma intressen. Samma egenskaper. Redan nu står det klart att han älskar böcker, musik, film och fotboll. Precis som pappa. Att han dessutom aldrig missar en rullande boll, och ALLTID har kroppsvikten över bollen i skottögonblicket gör mig tuppstolt. Inget onödigt drällande med bollen, utan pang på rödbetan. Att se miniatyren dribbla fram över gräsmattan med bollen klistrad (nåja) vid vänsterfoten är stor underhållning, och väcker fotbollsfarsan i mig. Såpass. Den låga tyngdpunken (han är bara 93 cm, vilket underlättar) och den extremt vänsterfotade stilen tvingar mig till en resa i tid och rum för att hitta en motsvarande talang. Jag kan tänka mig att det var så det såg ut i Villa Fiorito utanför Buenos Aires, 1963.  Sa någon Hybrispappa? Galen? Vänta bara, säger jag. Vänta bara.

Ååh, en faders drömmar ...


Kommentarer
Postat av: Johnny

Jag kan absolut köpa likheten med Maradona, för jag har ju sett den lille stjärnan, men likheten med pappa antar jag du menar stannar vid intresset :-)

Allvarligt talat, fotboll kan verkligen vara världens vackraste sport. Om Little E hamnar ute i stora världen som den stora talang han är, då ska jag stå bredvid dig och fälla en tår när han avgör La Liga för Barca, på Camp Nou.

2008-05-28 @ 17:50:00
URL: http://nederbird.blogspot.com
Postat av: Anders

Ja du, det var ett syftningsfel som oavsiktligt antyder att jag skulle vara lik Maradona. Så är det naturligtvis inte. Jag är ju högerfotad.

Camp Nou, med en Campari, det hade varit nåt det!

2008-05-28 @ 19:02:08
Postat av: Johnny

Hallå, pappan är ett bollgeni av stora mått! Jag tänkte mer på det fysiska.

2008-05-28 @ 20:10:43
URL: http://nederbird.blogspot.com
Postat av: Anders

Oj, man tackar. Men all eventuell bolltalang känns hyfsat avlägsen numera, to put it mildly. Är glad om jag inte bryter benen vid nedtagningar nuförtiden. Hmpff. Oh, glory days ...

2008-05-28 @ 20:25:16

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0