Vi blir alla russin i slutändan

Häromdagen körde jag Elias i barnvagnen på snigelstigen. Snigelstigen är en liten gångväg som löper utmed de smutsgula HSB-husen nedanför vårt hus. Vi kallar den så därför att den brukar vara full av sniglar. Särskilt de dagar det regnar. (Sådana dagar brukar promenaden till dagis ta dubbelt så lång tid eftersom Elias prompt ska skärskåda varenda slemmigt exemplar han upptäcker.)

Ovanför Snigelstigen breder en stor gräsmatta ut sig och där finns en liten lekplats och en bouleplan och några bänkar. På bouleplanen sportar områdets pensionärer, när de inte sitter på bänkarna i solen och pratar.

Elias har på sistone roat sig med att göra en avstickare förbi pensionärerna. Han löper gatlopp och krumbuktar sig och viftar med händerna och ropar "TJEEENAA!". Pensionärerna gapskrattar och visar upp löständer för tiotusentals kronor.

En av dessa pensionärer kom nu gående mot oss på snigelstigen. En dam som jag i smyg kallar för Sun Maid. Ansiktet ser ut som som ett ihopknycklat A4-papper gör när man vecklar ut det. Ett söndersolat papper.

Nu fick hon syn på Elias och sken upp. Rynkorna djupnade och bildade raviner i ansiktet.

"Tjeena, lille vän", sa hon.
Elias svarade inte, utan tittade klentroget på mig som om han inte riktigt trodde sina ögon. Innan vi kommit utom hörhåll sa han:
"De där ... de där vaa en ... gammal".
"En gammal vadå?"
Han samlade sig och fullföljde tankegången.
"Dee där va en gammal tant!"
"Ja det var det."
"Meen vad hade hänt med hennes ansikte?"
"Livet, Elias."
Jag insåg att mitt svar varit onödigt abstrakt och filosofiskt och följdfrågan lät inte vänta på sig.
"Livet? Vaffö då då?"
"Jo du förstår Elias, att när man levt riktigt länge och haft många, många födelsedagar. Då får man så mycket vind och regn och snö i ansiktet att det till slut blir alldeles rynkigt. Den tanten var säkert över åttio år..."
"Ja e bara fura år."
"Jag vet."
"Ja ha inga runkor. Ja e alldeles platt."
Han strök handen över ansiktet som för att understryka detta faktum.
"Ja. Du är alldeles platt.", skrattade jag.

Tystnad.

"När jaa levt i många, många år. Då blir ja också en gammal tant!"

---


Kommentarer
Postat av: Kicki

Ha ha ha! Ja vi ska väl alla den vägen vandra, mer eller mindre. För vissa blir faktiskt rynkigare än andra. Trevlig helg!

2009-05-29 @ 20:30:35
URL: http://litesomjag.blogg.se/
Postat av: Anders

Kicki: Det ska vi. Mer eller mindre som sagt. Trevlig helg!

2009-05-29 @ 21:26:05

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0