Historien om en mjölkback (och en liten mix)

En varm julidag i Detroit, 1975, möttes familjen Stevens av en märklig syn. På verandan utanför huset stod en mjölkback. I den låg ett nyfött gossebarn, insvept i cellofan. Runt gossens vrist satt en liten lapp som löd: "I love you." Trebarnsföräldrarna Mr och Mrs Stevens, som var fattiga på pengar men rika på kärlek, beslöt sig för att behålla pojken. De döpte honom till Sufjan efter Abu Sufjan Muhammed, den armeniske krigare som i sagan slaktade tio tusen drakar för att rädda prinsessan. Gossen fick ett hem, där han matades med kärlek och morötter, och kom att växa upp till en stor och fin musiker.
("The milk crate story", fritt översatt.)

2005 släppte multiinstrumentalisten Sufjan Stevens sitt femte album: Illinoise. Det var hans andra i hans - minst sagt - ambitiösa projekt, att göra en skiva för varje delstat i USA. Den första delstatsplattan fick namnet Greetings from Michigan: The great Salt Lake State. Tredje heter Avalanche, Sufjans sjätte och senaste album (2006). Projektet lär dock vara nerlagt nu. (Det är rimligt att anta att Sufjans insikter om den västerländske mannens medellivslängd på 70-80 år spelade in när det beslutet fattades.)



Tillbaka till Illinoise, eller (Come on feel the) Illinoise, som albumet egentligen heter.

Enligt Metacritic (dvs. ett genomsnittbetyg från "alla" musikkritiker) var Illinoise 2005 års bästa album. Ett bra val, tycker jag. Albumet tillhör tveklöst mina favoriter från 00-talet. Den ambitiösa plattan innehåller 22 spår, och reser genom ett brett musikaliskt landskap, samtidigt som texterna håller sig inom delstatsgränsen. Sufjan zick-zackar ledigt mellan banjobaserad folkmusik, akustiska tårdrypare, vackra hymner och sprittande glada körexplosioner, ackompanjerat av miljarder (nåja) instrument. Dessutom måste man bara älska låttitlarna. Vi talar alltså om några av de längsta låttitlar som existerat sen, tja ... uppfinnandet av låttitlar. Eller vad sägs om spår 2. (Ta nu ett djupt andetag. Högläs sedan titeln nedan utan att tappa andan.)

"The Black Hawk War, or, How to Demolish an Entire Civilization and Still Feel Good About Yourself in the Morning, or, We Apologize for the Inconvenience but You're Going to Have to Leave Now, or, 'I Have Fought the Big Knives and Will Continue to Fight Them Until They Are Off Our Lands!'" 

Humor!

Naturligtvis innehåller Illinoise också några mer återhållsamma titlar. Som till exempel de fantastiska "Chicago", "Casimir Pulaski Day" , "John Wayne Gacy Jr." och "titellåten" själv.

Mina favoritlåtar tillhör dock albumets typografiskt mer ymniga alster. De heter "The Man of Metropolis steals our hearts" och "They Are Night Zombies!! They Are Neighbors!! They Have Come Back from the Dead!! Ahhhh!" (Pust!) En varning är på sin plats angående 'Night Zombies': Körens staccatosång, som löper genom låten, kan, om volymen är för låg, förvandla denna suggestiva och briljanta ljudupplevelse till att bli världens mest irriterande ljudupplevelse. På full volym är låten dock ett mästerverk. 

Liksom hela albumet.

----

Lyssna på Sufjan! Spotify


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0