Att se sig själv genom en ölglasspegel
Det var ett tag sen sist. Men igår infriade jag äntligen ett av årets alla söndagslöften och gick till gymet för ett styrketräningspass. Idag mår min ryggrad ungefär som Californiahalvön måste göra efter ett jordskalv. Ryggen slingrar sig som Turning Torso. Jag tassar omkring med försiktiga små tomtesteg och oh:ar och ah:ar vid minsta påfrestning - med betoning på "minsta". Men ryggen är inte det värsta. Det värsta är synen som mötte mig igår i omklädningsrummets spegel; det var Lustiga Huset utan att vara lustigt. Gymspegeln visade utan barmhärtighet vad fyra månaders träningsvila gör med en snart 40-årig kropp. WTF? Mage tillbaka! Var kom den ifrån? Trodde den var kuvad, och varför har jag inte märkt något hemma? Är vår hallspegel konkav, eller gjord av ölglas? Eller är min kropp i själva verket sällskapsspelet Risk, där fettcellerna är arméer och min mage Papua Nya Guinea?
Dagens låt: Moment Of Truth (Gang Starr)
.
Dagens låt: Moment Of Truth (Gang Starr)
.
Kommentarer
Postat av: Kicki
Ja usch alla dessa osmickrande speglar man ska behöva drabbas av i tid och otid. Speciellt de man inte är van vid, som i provrum och på gym. Nä tacka vet jag speglar i dåligt upplysta lokaler, som skumma nattklubbar och liknande!
Postat av: Anders
Ja, konkava, skuggade speglar är grejen!
Postat av: Skivbacken
Gang Starr är värfeta. Kolla in Skivbacken för annan dyngbra east coast rap!
Postat av: Anders
Skivbacken: Visst är de feta. Ska kolla in er blogg, promise!
Postat av: Gunnel Wingfors
Utan dessa extra kilo (några kilo till att älska)hade jag inte kunnat ärva dina mysiga jeans.
Tack! Svärmor
Trackback
