Recension: Bon Iver + Anais Mitchell på Pustervik 25 oktober.
Det här blir en konstig recension. Jag vet inte vad jag tycker om Bon Ivers konsert i onsdags. Den var bra, men samtidigt en besvikelse. Jag kommer till varför.
När vi (jag och SkivgrisGonzo) släntrar in i Pusterviks bastuvarma lokal konstaterar vi att det måste vara konvent för basketlirare i stan. Genomsnittslängden är cirka 1,95. (Någon måste ta tag i detta och krita konsertgolven i zoner efter längd. Långa längst bak, pygméer fram. Så måste det vara.) Detta tvingar oss att ta oss långt fram för att se något överhuvudtaget. Vilket vi lyckas med. Efter att trängt oss likt tyska skidturister i en liftkö står vi längst framme vid scenen, till höger. På spottavstånd från Bon Iver skall det visa sig.
Folksångaren Anais Mitchell värmer med nerv och närvaro upp den redan svettiga publiken. Med fint fingerplock på gitarren, och Joanna Newsom-röst gör hon ett bra jobb. Särskilt fin är den vackra covern på Townes Van Zandts "Waiting around to die".
Sen är det dags för Bon Iver att äntra scenen. Med sig har han två trummisar och en gitarrist. Alla ser påtagligt nyvakna ut. Ostrukna och rufsiga. Som om hela bandet två minuter tidigare legat skafötters i turnébussen.
Konserten inleds med vackra "Wolves 1 & 2". Och det är en riktigt bra start. Som lovar mer. Men efter detta tycker jag (tyvärr) inte att spelningen riktigt lyfter. Den når inte de höjder jag förväntat mig - förutom alldeles i slutet.
Kanske är min besvikelse en effekt av mina högt ställda förväntningar. Kanske sov Bon Iver verkligen på turnébussen. Konserten är bra, men inte magisk. Och magi är vad jag förväntar mig av ett låtmaterial som detta. Särskilt efter de superlativer som Bon Iver fick efter tisdagens spelning på Berns.
Varandes en sucker för the lågmäld singer-songwriter trodde jag aldrig att jag skulle skriva följande rad; men det blir FÖR lågmält. Jag saknar dynamik, något som bryter falsetten, mer groove.
Men visst, konserten är bra, det är den. Stämsången sitter perfekt. Höjdpunkterna kommer i slutet av konserten. "Re:stacks", "Skinny Love" och covern på Talk Talks "I believe in you" är riktigt vassa. Och först då kommer också gåshuden. Men då är det tyvärr försent. Då är det bara extranumret kvar, sen är det slut.
Betyg: en väldigt svag 4.
Ha, där ser man. Men nog är det sällan högt ställda förväntningar infrias? Tur att ölen var på armlängds avstånd åtminstone:-) Har du lyssnat in Calexicos senaste b t w?
Ja det har jag, den gillas. Mycket!
Eftersom jag inte lyssnat in mig på Bon Iver innan och att jag dessutom var spik nykter, hade jag inga förväntningar utan försökte ha ett helt öppet sinne. Mitt omdömme var att det var helt ok! Ljudet var bra, dom spelade bra(Det lilla de spelade). Däremot var konseptet inte så lyckat. Att framföra stämmningsfulla låtar om brustna hjärtan på en rockklubb som desssutom var varm som helvetet e kanske inte rätt forum. Spelar man låtar som Bon Iver(eller snarare antispelar) skall de nog framföras på t.ex Stenhammarsalen eller konserthuset.Dessutom fick jag kännslan av att han bara ville få det överstökat för att så snabbt som möjligt få klippa en hövding i turnebussen. Nja jag tror att det får bli en svag trea från mig för att jag är på gott humör.Men tack för billjetten Maria...jag skall återgällda dig på nåt sätt.
Läste att någon i publiken tyckt att konserten varit magisk. Nja. Jag har sett några superkonserter i år, till exempel Band of Horses på Sticky, Fleet Foxes på WOW och Håkan H på Scandinavium. De var magiska. I onsdags var inte Bon Iver i närheten av exempelvis Fleet Foxes WOW-spelning, och de spelar ju också stämningsfulla låtar, och i "fel forum", men lyckades alldeles utmärkt att nå ut. Svag trea tycker jag däremot är lite snålt... : )A
Du vet ju att jag e lite stingslig för tillfället. Så betyget är väl tilltaget!!!! Det var forumet som drog ner betyget!!
Jag vet :-)
Det här med långa människor kan verkligen vara ett gissel, speciellt när man själv är tre äpplen hög, hade gärna lånat lite längd av Johnny (nederbird)
Synd att konserten inte riktigt levde upp till förväntningarna, ibland kanske man inte är mottaglig helt enkelt. Skönt med spottavstånd när det var så varmt ?? Han kanske behöver en ny månad i skogen för att samla kraften, may the force be with him.
Lite nyfiken på Anais Mitchell, skall titta närmare på henne.
Ha det
Jimmy
Ja, ha ha, långa människor är sannerligen ett gissel. De borde förbjudas. Kolla upp Anais. Gillar du Joanna Newsoms röst, gillar du förmodligen henne. Anders
Förbjudas minsann...Jimmy, du är välkommen att sitta på mina axlar vilken konsert som helst, Anders däremot...nja,v et inte vad jag ska säga.
Förstår att det låter hårt, Johnny. Men något måste göras åt alla långskånkar som ställer sig framför en på konserter (vilket du, förvisso, aldrig skulle göra). Sen är du naturligtvis undantagen lagförslaget. Du har ju amnesti då du tillhör kategorin jävligt-lång-kompis.
Intressant recension! Själv missade jag hans spelning i stockholm tråkigt nog! Men folk verkar allmänt kluvna angående hans liveuppträdande. Men det är nog väldigt lätt att få på tok för höga förväntningar, For Emma forever ago är ju en av de finaste skivorna som gjorts på hela 2000-talet!
Tack för de vänliga orden, Jonatan! Det är sant det du skriver om förväntningarna - de var tokhöga efter att ha lyssnat sönder For Emma, forever ago. Att gå på Bon Iver blev lite grand som att se en kritikerrosad film sist av alla. Jag blev besviken på ungefär samma sätt (som man ofta blir).
