kindofblue

Jag börjar ana ett mönster. Vemod är uppenbarligen genvägen till min lista över årets låtar. Vet inte varför, men skyller på det svenska arvet. Dysterheten. Pessimismen. Det halvtomma glaset. Det är Bergmans fel. Det är Noréns fel. Och framförallt alla fotbollsmatcher framför teven, kommenterade av de bistra profetiornas okrönte kung, Bosse Hanssons fel.

Nåväl. Oavsett min vurm för dystra tongångar, och de fördelar de har när de gäller att ta sig in på min lista, så har Lambchop och Kurt Wagner fått till ett alldeles utmärkt album i Oh Ohio. Årslistepotential, utan tvekan.

Favoritlåten heter Slipped dissolved and loosed:
.